Sedan 1996 har vi i Sverige en avreglerad elmarknad med fri konkurrens som är sammankopplad med resten av Europa och som utgår från EUs gemensamma regelverk.
Den fysiska handeln med el sker mestadels via särskilda elbörser där NordPool är den enskilt största i Sverige. Aktörerna på börserna är bland annat elproducenter, elhandelsföretag och större elanvändare. Även nätägare behöver köpa el eftersom de ansvarar för att täcka de förluster som uppstår i nätet. Aktörerna kan också handla direkt med varandra, utanför börserna.
Hur handlas el upp?
El kan upphandlas på olika elmarknader beroende på i vilket tidsintervall som handeln sker. På förhandmarknaden avtalar man om terminskontrakt för el, som handlas upp flera år i förväg. Spotprismarknaden, där upphandling sker dagen före, är den största marknaden och sker per elområde för varje timme nästkommande dygn. Det finns även en intradagsmarknad som justerar den förväntade elåtgången, det kan vara en timme innan leverans. Den sista balansen i elsystemet justeras på Balansmarknaden, som sköts av Svenska Kraftnät genom olika stödtjänsters om sker i realtid. Mer om hur elhandeln fungerar ser du i filmen nedan.
Informationen i filmen är hämtad från Svenska Kraftnät.
Det finns även andra affärsupplägg för elhandel, till exempel så kallade PPA, Power Purchase Agreements, som är en slags långtidsavtal för elhandel som görs direkt mellan producenten och en kund. Det vanligaste är PPAer som rör vindkraft men börjar även bli allt vanligare med solcellsparker. En PPA innebär att elköparen tecknar ett långsiktigt elvatal direkt med en elproducent om en affärsvolym till ett fast pris. Avtalet ger i sin tur möjlighet för producenten att investera i ny vind-eller solkraft. På detta sätt kan elköparen vara med och påverka så det byggs mer förnyelsebar elproduktion utan att själv behöva investera, driva och underhålla anläggningen. Avtalen är långsiktiga, vanligtvis 10-15 år.
Elområden
Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elområden. Skaraborg ligger i elområde tre. Majoriteten av svensk elproduktion sker i norr, i elområde ett, och består till störst del av vattenkraft. Här är produktionen idag oftast större än efterfrågan medan i södra Sverige behövs ofta med el än vad som produceras. Detta kan dock komma att ändras i takt med planerade industrisatsningar i norra Sverige.
Denna obalans mellan produktion och efterfrågan inom landet gör att vi idag behöver transportera el från norr till söder. När man transporterar el blir det alltid ett elbortfall, en så kallad överföringsförlust. Det är alltså bättre att producera el jämnt över hela landet så att elen inte behöver transporteras så långt.
Syftet med indelningen i elområden är att göra det mer lönsamt att fördela elproduktionen jämnt över landet, vilket i sin tur minskar behovet av att transportera el. Gränserna mellan elområdena visar också var i stamnätet vi har begränsad kapacitet att föra över all efterfrågad el.
När det råder begränsningar i överföringen mellan elområden kommer elpriset skilja sig åt mellan områdena. Elpriset är normalt sett lägre i områden där det finns många produktionsanläggningar men mindre efterfrågan (i norr) och högre i de där produktionen är låg och efterfrågan hög (i söder).
Sverige är nettoexportör av el, det vill säga över hela året producerar vi mer el än vi gör av med. I varje enskilt ögonblick kan dock import och export ske samtidigt eftersom elsystemet är sammankopplat. Vi kan till exempel sälja vattenkraft från SE1 till Finland samtidigt som vi importerar kolkraft till SE4 från Polen. På Svenska Kraftnäts sida ”Kontrollrummet” kan man se flödena mellan elnätsområden och länder i realtid.
Elpriset
Elmarknaden är speciell då det vid varje tidpunkt måste produceras lika mycket el som förbrukas för att systemet ska vara i balans och driften ska vara säker. Priset på el beror bland annat på hur utbudet av tillgänglig producerad el kan matchas mot efterfrågan från konsumenter. Eftersom Sverige är en del av den europeiska marknaden så påverkar även omvärldsläget hur priset sätts.
Vädret påverkar elpriset eftersom viss el produceras av väderberoende tekniker men också för att vädret påverkar vårt elbehov: När det är varmt ute behöver vi mindre el för uppvärmning. Vindkraften är naturligtvis beroende av rådande vindförhållanden. Solinstrålningen påverkar mängden solenergi. Vattenkraften i Sverige gynnas av hög nederbörd, tillrinning och våtår. Under vintern när det blir isläggning på älvarna leder det till en tillfällig minskad produktion. Vid höga temperaturer på havsvatten kan kärnkraften tvingas stänga ned då kylning av reaktorerna inte kan ske tillräckligt effektivt.
Underhåll och tekniska avbrott i kärnkraftsreaktorer sker regelbundet. Då kärnkraften idag utgör så kallad baskraft i Sverige, det vill säga el som produceras kontinuerligt, så kan avbrott i produktionen ha stor påverkan på elpriset, framförallt om de inträffar vintertid. I Sverige blir vintrarna vanligtvis mörka och klla, vilket ökar efterfrågn på energi. Om kärnkraftens produktion är begränsad under vinterperioden påverkar det elpriset eftersom utbudet minskar.
Bränslepriserna kan ge generellt ökade priser på el, men också utsläppsrätter för koldioxid. Handeln med utsläppsrätter är utformad för att göra det dyrare att generera el genom förbränning av fossila bränslen. Sådan produktion är idag ovanlig i Norden, men vanligare i resten av Europa. På grund av att det europeiska elnätet är sammankopplat påverkar därför även dessa produktionsanläggningar ibland elpriserna i Sverige. Systemet är uppbyggt så att den sist inköpta kilowattimmen är den som sätter priset för elen, detta kallas för marginalkostnadsprincipen.
Efterfrågan måste möta utbudet
Hög efterfrågan på el ger ett högt pris. I framtiden kommer vi att behöva vara mer flexibla i vår elanvändning för att stabilisera priserna. Genom att tillexempel ladda sin elbil på natten eller använda smart utrustning som styr uppvärmningen efter elpriset kan topparna i efterfrågan minskas vilket gör priset mer stabilt.
Lokala flexmarknader
Genom att aktörer tillfälligt minskar sin elanvändning eller ökar sin elproduktion skapas flexibilitet i elnäten. Det möjliggör en effektivare användning av tillgänglig effekt. Genom att sälja flexibilitetstjänster kan aktörer öka sina intäkter och samtidigt bidra till framtidens elsystem.
De lokala flexibilitetsmarknaderna kan erbjuda fler aktörer än traditionellt att delta som säljare av stödtjänster till elsystemet. Ett exempel är att en stor industri, som kräver mycket el, tillfälligt och mot ersättning kan avstå att förbruka el och på så sätt skapa en balans i utbud och efterfrågan.
Fortsätt utbildningen
Nästa del i utbildningen handlar om de olika kraftslagen.
Tillbaka till utbildningens startsida.