Den el som produceras i Sverige idag är drygt 98 % fossilfri vilket innebär mycket låga klimatutsläpp. Om man tittar på energianvändningen i stort är dock fortfarande en stor del av användningen fossil i form av oljeprodukter, fossil gas och kol.
Olika kraftslag går också att använda till olika saker. El har flest användningsområden, det kan användas till allt från uppvärmning till att driva fordon. Varmvatten kan däremot bara användas för att värma upp våra hus.
De kraftslag som dominerar är vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och kraftvärme. Kärnkraft och vattenkraft har den fördelen att de är planerbara i mycket hög utsträckning. Solenergi utgör fortfarande endast några procent av det svenska elsystemet, men produktionen har historiskt ökat med cirka 40% årligen under de senaste tio åren.
Biogas
Biogas (eller metangas) är ett förnybart bränsle som framställs genom att avfall och restprodukter rötas i en rötningsanläggning. Råmaterialet är bland annat matrester, avloppsvatten, växtrester och gödsel.
Biogas som renats för att få hög metanhalt kan användas som ett klimatsmart alternativ till bensin och diesel. Biogas kan även användas till uppvärmning för elproduktion och som insatsråvara i industrin. Biogas kan också användas för att driva gasturbiner som genererar el. Biogasen kan på så sätt skapa förutsättningar för effektutjämning under en övergångsperiod medan andra kraftslag byggs, eftersom turbiner kan etableras relativt snabbt.
I Skaraborg finns en potential att producera ytterligare 2,3TWh biogas. För att realisera potentialen i detta behövs ett mer storskaligt system med stora produktionsanläggningar och gasledning för distribution.
Energilagring
Energilagring innebär att lagra energi till dess den behöver användas. Det kan handla om att lagra när elen är billig och använda när den är dyr, eller att balansera kraftsystemet när väderberoende energislag inte kan producera el. Batterier och vätgas är två typer av energilager som är intressanta för det svenska kraftsystemet.
De flesta tekniker för energilagring som finns idag har relativt kort uthållighet. De är därför mest lämpliga att använda i upp till ett dygn innan de behöver fyllas på igen.
Batterilager används idag på flera olika sätt i kraftsystemet. Det sker en utveckling mot att öka batteriernas energitäthet, det vill säga antal kWh i förhållande till vikt och volym. En annan utvecklingstrend är strävan efter att minska beroendet av sällsynta material i batterierna.
Vätgas har en mängd användningsområden som energibärare inom industrin och energisystemet. Stora delar av den svenska basindustrin kan komma att använda vätgas direkt i sina processer när de går över till koldioxidneutral tillverkning. Men vätgas kan även lagras och det går att dimensionera storleken på vätgaslager så att energin därifrån räcker i en eller några få veckor. Det gör att produktionen i viss utsträckning kan anpassas efter tillgången på el.
Pumpkraft byggs tillsammans med ett vattenkraftverk och fungerar genom att vatten pumpas upp när det finns gott om energi och att vattnet sedan kan släppas igenom ett vattenkraftverk när elsystemet behöver tillföras mer energi.
Tillämpning av energilagring
Med en ökande andel väderberoende elproduktion har det blivit svårare att balansera tillgång och efterfrågan på el vid varje given tidpunkt. Behovet av att kunna reglera flödet har ökat i takt med att skillnaden mellan produktion och förbrukning blivit större. Idag sker regleringen till största delen med hjälp av vattenkraften. Men framöver behöver den kompletteras med andra källor för reglerkraft.
I takt med att kraftsystemet byggs ut och förändras kommer nya och kompletterande tekniker och tjänster bli intressanta för att upprätthålla en god balans i kraftsystemet. Svenska kraftnät är intresserade av energilager eftersom de kan leverera stödtjänster och nya sätt att öka överföringskapaciteten och flexibiliteten i stamnätet.
Eftersom elnätet måste ha en balans av tillgänglig och förbrukad el finns det ett antal affärsmodeller kopplade till energilagring.
Fortsätt utbildningen
I det här avsnittet har vi behandlat hur el produceras och lagras. Men det krävs också en vilja att bygga ut dessa kraftkällor för att det ska bli möjligt att producera mer energi. I nästa avsnitt, Mål kring grön omställning, presenteras de mål och ambitioner som finns kring den gröna omställningen.
Tillbaka till utbildningens startsida.