Bristen på teknisk kompetens är stor, och förutsätts bli ännu större i framtiden. Därför har Teknikcollege och Skaraborgs Kommunalförbund genomfört ett projekt som utmanat normer för hur bransch och skola tillsammans kan skapa en röd tråd i arbetet med att skapa en inkluderande teknikbransch.
-Det är uppenbart att vi måste vara normkritiska och tänka helt nytt när det gäller ansvar för framtida kompetensförsörjning, säger Lotta Engelbrektsson, processledare för Skaraborgs Teknikcollege och ansvarig för projektet.
Genom åren har utbildningsanordnare och näringslivet haft svårt att hitta formerna för att gemensamt hitta angreppssätt för att hantera bristen på mångfald inom tekniska utbildningar och yrken. Genom InTek, inkluderande teknikbransch, har Skaraborgs Kommunalförbund skapat ett tvärfunktionellt samarbete mellan akademin och näringslivet med målet att skapa förutsättningar för inkluderande utbildningar och företagskulturer.
Lotta Engelbrektsson menar att projektets helhetsgrepp varit en förutsättning för framgång:
-När vi nu sammanfattar projektet, ser vi att det finns möjligheter att skapa strukturer och exempel på goda arbetsformer från förskola hela vägen genom grundskola till gymnasium och högre akademiska utbildningar. I denna process, som vi i projektet har benämnt som den röda tråden, har alla varit högst delaktiga.
För att skapa förutsättningar på företag har bland annat Volvo, Västgöta Data och Daloc valt att delta.
-Jag kom med i projektet i höstas och var lite frågande till varför så mycket fokus lades på att skapa förändringar senare i livet då vi formas redan från barnsben, berättar Gabriel Lund på Daloc, och fortsätter:
-Jag fick ansvaret för hur förskolan ska få teknisk inblick. I början visste vi förstås inte riktigt hur vi skulle närma oss frågan, eftersom vi vanligtvis arbetar mest med gymnasier, högskolor och universitet. Vi vände oss till eldsjälarna på Guldgruvan i Töreboda och bjöd in representanter från alla förskolor och dess ansvariga i Töreboda kommun till ett studiebesök. Det var ett mycket givande besök, genom att vi fick ge vår syn på framtida kompetensbehov och samtidigt ge en bild av Dalocs teknikorienterade produktion och expansiva satsningar framöver. Jag hoppas att förskolorna förstår hur viktiga de är för företags framtida kompetensförsörjning. Vi ger våra barn och ungdomar förutsättningarna för att våga fördjupa sig ytterligare i teknik och genom dessa samarbetsformer hoppas jag att vi kan skapa inkluderande kultur för alla framöver, avslutar Gabriel.
Ett fokus i projektet har varit att alla elever ska kunna uppfatta teknik och teknikyrken som ett tänkbart val. För att undersöka olika vägar att nå målet har en rad olika delprojekt genomförts. Det handlar bland annat processer med studie- och yrkesvägledare, praktisk samverkan mellan skola och teknikbransch i utbildningssituationer, specialprao för att elever ska få en breddad syn på teknik, nya samverkansformer mellan högskola och bransch och processer med förskollärare.
Genom att kontinuerligt utvärdera de olika momenten har projektet sammanställt ett förslag på hur en ”röd tråd” kan skapas från förskoleålder till eftergymnasial utbildning. I slutet av ”tråden” finns branschen. Projektet har fokuserat på samspelet mellan en inkluderande arbetsplatskultur och ungas yrkesval.
-På Volvo GTO, Skövde, valde vi att se hur vi kan skapa en mer inkluderande kultur på vårt gjuteri. På Gjuteriet arbetar idag ca 600 medarbetare men vi startade en pilot i en av våra avdelningar med ca 60 medarbetare. Vi förstod tidigt i projektet att utmaningen med att skapa attraktiva arbetsplatser är en kombination av fysisk och psykisk arbetsmiljö. Dessa delar påverkas i allra högsta grad av våra värderingar och den kultur vi alla har en del i. Alla chefer och medarbetare har därför i omgångar kartlagt, utbildat och sedan arbetat med att skapa en inkluderande kultur. För oss har vi under projektet insett att okunskapen är stor och att beteende ofta handlar om just okunskapen snarare än illvilja mot mångfald. Vi ser goda exempel på att vi nu är aktiva i en inkluderande kulturförändring på ett annat sätt än tidigare och att vi nu sprider kunskap till fler avdelningar inom gjutning säger Tomas Medin, Funktionschef Gjutning.”
EDCS har fungerat som stöd för den normkritiska metod som präglat alla avsnitt av InTek. Vid den avslutande konferensen 22 maj, kommer Luleå Tekniska Universitet att fördjupa sig i området. Besökarna kommer då att få möjlighet att ta del av delprojektetens arbete.
-Vi hoppas att många tar chansen att se hur vi faktiskt kan arbeta med kompetensförsörjning inom teknikbranschen på helt nya sätt, säger Lotta Engelbrektsson.
Projektgrupp Inkluderande Teknikbransch.