Det här vet vi
Medborgardialog, ibland även kallat invånardialog, är en process där kommunens tjänstepersoner och förtroendevalda för samtal med invånarna för att samla in deras kunskaper, idéer och åsikter om olika samhällsfrågor. Medborgardialog är ett komplement till den representativa demokratin och förutom att stärka demokratin över lag, ökas medborgarnas inflytande och beslutsfattare ges bättre underlag för sina beslut. Syftet med medborgardialog kan variera – från att förankra färdiga idéer till att inhämta lokal kunskap och öka allmänhetens förtroende för kommunen och politiken.
När ett samhälle växer i snabb takt finns flera skäl till varför medborgardialog är särskilt viktig. Genom att involvera invånarna tidigt kan kommunen förebygga konflikter och skapa en känsla av delaktighet. Dialogen bidrar också till att bygga förtroende mellan nya och befintliga invånare, vilket är avgörande för att skapa ett inkluderande samhälle. Dessutom ger den beslutsfattare bättre underlag, så att beslut speglar lokala förutsättningar och behov. Slutligen stärker medborgardialog sammanhållningen i ett samhälle som förändras snabbt. När tillväxten går fort är dialogen inte bara önskvärd – den är nödvändig för att utvecklingen ska bli hållbar och accepterad.
Det här kan vi göra
Medborgardialog handlar inte enbart om själva dialogtillfället. För att processen ska bli meningsfull krävs tid för planering, informationsspridning, utvärdering och återkoppling. Det är dessa steg som skapar förtroende och gör dialogen effektiv.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) erbjuder stöd till kommuner och regioner i arbetet med medborgardialog genom metoder, nätverk, utbildningar och forskning. På SKR:s webbplats finns utförlig information att ta del av. Där finns även en film som belyser medborgardialog i komplexa samhällsfrågor, vilket snabb regional tillväxt ofta innebär då många aktörer behöver samverka kring social hållbarhet.
SKR samordnar även ett nationellt nätverk för kommunala och regionala tjänstepersoner som arbetar med att utveckla samverkan med civilsamhällesorganisationer. Möjlighet att anmäla intresse för att ingå i nätverket finns på SKR:s webbplats.
Goda exempel, samt stöd och hjälp i planering av medborgardialog oavsett ämne eller målgrupp, finns på Dialogguiden. Här har ett stort antal kommuner och regioner delat med sig av sina dialogarbeten, allt från stadsdelsutveckling till hur segregerade områden kan förebyggas eller spänningar mellan olika invånare i en kommun minska.
Det finns också goda exempel från Skaraborg att ta del av.
Skövde kommun har under flera år arbetat med utveckling av tätorterna i kommunen, där de som vistas, bor och lever på orten involveras starkt. Läs mer om Skövde kommuns arbete med tätortsutveckling.
Skara kommun arbetar genom medborgarberedning fram en ny stadsdel. Medborgarberedningen består av 25 invånare som genom workshops, föreläsningar och strukturerad diskussion fått utforma stadsdelens utformning. Läs mer om Skara kommuns arbete med Medborgarberedning Djurgårdshage.
Barn och unga
SKR framhåller också vikten av att involvera barn och unga i samhällsutvecklingen. Glädjande nog finns det inom detta område många goda exempel lokalt i Skaraborg!
Mobilt dialoglabb är en form av medborgardialog med barn och unga. Denna metod togs fram och har tidigare drivits av Västra Götalandsregionen.
Flera kommuner i Skaraborg har också anställda Unga kommunutvecklare. De unga kommunutvecklarnas uppdrag varierar, men syfte är möjliggöra möte och dialog mellan unga och kommunens beslutsfattare för att på så vis få de ungas perspektiv och åsikt kring specifika frågor.
Tidaholms kommun har unga kommunutvecklare anställda året om (med uppehåll på lov). De unga kommunutvecklarna arbetar 10–15 timmar i månaden med olika uppdrag från kommunens förvaltningar. Några exempel från deras senaste uppdrag:
- göra en enkät- och intervjuundersökning kring ungas val av gymnasium och vad som är viktigt för att göra ett säkert val.
- göra en enkätundersökning kring ungas syn på och frågor till socialtjänsten för att utveckla socialtjänstens kommunikation till målgruppen.
- ge ett ungdomsperspektiv på Tidaholms platsvarumärke och centrumutveckling.
Vill du veta mer? Kontakta Malin Gustafsson, folkhälsostrateg i Tidaholms kommun på malin.gustafsson@tidaholm.se.
Hjo kommun hade för första gången sommaren 2025 unga kommunutvecklare som ferieanställda. Uppdraget handlade om språkbruk bland unga. De unga kommunutvecklarna arbetade fram en ordlista som redovisades och som kommunens verksamheter arbetar vidare med. Utöver detta undersökte de unga kommunutvecklarna hur det är att vara feriepraktikant inom kommunens olika arbetsområden, vilket också sammanställdes.
Vill du veta mer? Kontakta Jenny Aronsson, folkhälsostrateg i Hjo kommun på jenny.aronsson@hjo.se.