Social hållbarhet hänger ihop med graden av delaktighet och demokrati. Att vara en del av ett socialt sammanhang har betydelse för en god hälsa och tillgång till ett socialt sammanhang främjar tilliten till andra och det offentliga.
Det här vet vi
Främjande mötesplatser kan bidra till att minska sociala klyftor, främja folkhälsan och skapa ett levande och attraktivt samhälle för såväl nya som befintliga invånare och näringsidkare.
Mötesplatser främjar:
Social inkludering: Möten mellan människor bidrar till social inkludering och gemenskap.
Livskvalitet och hälsa: Sociala möten bidrar till ökat välbefinnande och hälsa.
Stärkt tillit och delaktighet: Tillgängliga och inkluderande miljöer bidrar till att stärka tilliten mellan människor.
Tillväxt och lokal service: En god lokal samhällsservice och levande mötesplatser skapar ett attraktivt samhälle som gynnar både lokalbefolkningen och besökare.
Stärkt platsidentitet: Främjande mötesplatser bidrar till en stark platsidentitet där det är attraktivt att leva och bo.
Hållbar samhällsutveckling: Främjande mötesplatser är en förutsättning för att bygga ett socialt hållbart samhälle, särskilt i en tid av snabb tillväxt och ökad befolkning.
Det här kan vi göra
Boverket ger några exempel på framgångsfaktorer som är bra att tänka på vid samhällsplanering för social inkludering:
Planeringsprocessen: Frågor om social inkludering behöver finnas med i hela planeringsprocessen, både i den översiktliga planeringen och på detaljnivå.
Dialog: Involvera flera personer i processen kring utformning av människors livsmiljö, desto fler som involveras i processen desto fler perspektiv kan förmedlas.
Helhetsperspektiv: Se kommunen som en helhet så att alla invånare inkluderas. Insatser i socioekonomiskt svaga områden är extra viktiga eftersom hälsoeffekter får störst effekt där.
Samhällsservice och sociala mötesplatser: För att uppnå positiva hälsoeffekter genom social inkludering behövs en god och tillgänglig samhällsservice för alla invånare. Planera även in utrymme för viktiga sociala funktioner i boendemiljön.
Stöd i arbetet
Social konsekvensanalys (SKA) är en analysmetod och processtöd som syftar till att stärka arbetet med sociala aspekter i samhällsplaneringen.
Goda exempel från Skaraborg?
Barnkonsekvensanalys (BKA) är en bedömning av barnets bästa för att säkerställa att barns rättigheter finns med i beslutsfattandet.
Främjande arbete med gestaltad livsmiljö som handlar om en helhetssyn på livsmiljöer, platser och byggnader i kommunen. Gestaltad livsmiljö fokuserar på hur arkitektur, form och design på olika sätt formar samhällets och invånares vardag och hur de kan bidra till att bidra till att lösa samhällets utmaningar.