Förebyggande insatser och utslussning

Utslussning från KAA 
 
I samband med 20-årsdagen upphör det kommunala aktivitetsansvaret. Vissa kommuner väljer att formulera ett särskilt brev för dem som närmar sig sin 20-årsdag. Detta gäller ju framför allt dem som man inte har kunnat/lyckats etablera en kontakt med, men att de ändå får information – en särskild service – om att KAA-uppdraget snart kommer att upphöra och vissa kontaktuppgifter t.ex. till vuxenutbildningen.
 
För de flesta inom målgruppen är detta inget bekymmer, de kan redan ha hittat någon form av sysselsättning eller rent av egen försörjning, men för en del i målgruppen är tillvaron fortfarande bekymmersam och behovet av stöd stort. För dessa ungdomar kan en överlämning till lämplig instans vara betydelsefull och kanske rent av avgörande för vidare utveckling och framgång. För att möjliggöra och underlätta samverkan behövs ett medgivande från ungdomen för att häva sekretess. Förslag på utformande av blankett finns i bilaga 10 Medgivande Ung Arena.
 
Eftersom KAA är organiserat på olika sätt i olika kommuner så finns ingen given mall för hur utslussningen från KAA ska se ut. Det finns dock exempel på lämpliga samverkansparter och på kommuner som har rutiner för utslussning. 
 
Många kommuner har någon form av arbetsmarknadsenhet dit personer som har behov av extra stöd i arbetslivet kan vända sig. Det kan dock vara så i vissa kommuner att ungdomen behöver ansöka hos t.ex. socialsekreterare eller annan handläggare för att komma intill denna verksamhet. 
 
Andra samverkansparter/verksamheter som ungdomar inom KAA kan vända sig till är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller Vård och omsorg/LSS-handläggare. 
 
Arbetsförmedlingen
Idag sker i stort sett all kontakt med Arbetsförmedlingen digitalt. Inskrivningen sker digitalt och ett första informationssamtal kommer att ske via telefon eller videosamtal. Inom Arbetsförmedlingen kommer ungdomen sedan att bli hänvisad till olika ”program”, vilket kan vara alltifrån studier och praktik, till jobbsökargrupper och coachning. Alla aktiviteter ska ungdomen sedan rapportera till Arbetsförmedlingen och till Försäkringskassan, s.k. aktivitetsrapportering. Ungdomar under 18 år kommer med största sannolikhet att lotsas tillbaka till KAA och studier. 

Försäkringskassan
Kontakt med Försäkringskassan har i första hand ungdomar med någon form av funktionsvariation (frivilligt). Av Försäkringskassan kan ungdomar få hjälp med t.ex. aktivitetsersättning för förlängda studier eller nedsatt arbetsförmåga (kan fås tidigast i juli det år man fyller 19 år).    

LSS
Ungdomar med funktionsvariation kan också ha rätt till stöd via LSS. Ungdomen måste dock själv ansöka om detta. Stödet kan vara allt ifrån kontaktperson och boendestöd till en individuell praktik/aktivitet eller daglig verksamhet.  
 
Goda exempel på utslussning från KAA  
Tidaholm
I Tidaholm samverkar Ung Arena 9.0 med Arbetsmarknadsenheten i kommunen. Man vänder sig till personer mellan 15–30 år som inte studerar eller arbetar men vill komma igång med studier eller arbete. De beskriver sitt arbete på följande sätt;

”Via Ung Arena kan du få hjälp med coaching av en personlig mentor, få information och snabb kontakt med bland annat Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, skolan och andra av kommunens aktörer. Vi kan hjälpa dig att ta reda på vilka alternativ som passar dig för att du ska kunna ta dig vidare mot jobb eller studier. Du kan få hjälp med olika jobbsökaraktiviteter såsom att skriva CV och personligt brev. Det finns möjlighet att göra praktik om du vill prova på olika yrken”.

Lidköping
Ung Arena i Lidköping vänder sig till personer mellan 16–29 år som är folkbokförda i Lidköpings kommun och varken jobbar eller studerar. Grundtanken med Ung Arena i Lidköping är mycket lik den samverkan som finns i Tidaholm. I Lidköping beskrivs arbetet på följande sätt; 

”Ung Arena är en frivillig verksamhet där du kan få stöd i att ta reda på vad du vill arbeta med och hur du kan nå dit. Vi kan också vara behjälpliga med att hitta en praktikplats, att skriva CV, personligt brev och jobbintervjuträning. Är du ännu inte riktigt redo för arbetsmarknaden eller studier så gör vi vad vi kan för att stötta dig på vägen dit, vi lägger tillsammans upp en plan för just dig och dina behov. 

Vi har ett tätt samarbete med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Ekonomienheten och vi kan också vara ett stöd i kontakten med dessa och med andra myndigheter/verksamheter. Alla som söker stöd på Ung Arena får en personlig coach som stöttar dig med det du behöver hjälp med för att återgå till studier eller närma dig arbetsmarknaden. 

Du och din coach lägger upp en individuell planering som passar just för dig. En coach kan stötta dig i kontakter med olika myndigheter, ge dig stöd i ditt jobbsökande, motivera och finnas som en samtalspart för dig. Du kan träffa din coach enskilt eller vara en del av Ung Arenas olika gruppverksamheter. Annaverksamheten som är en del av Ung Arena är en gruppverksamhet som erbjuder samhällsorientering, studiebesök, matlagning, friskvård och andra motiverande aktiviteter.”

Tidiga insatser
Det finns långtgående skyldigheter att ge stödinsatser och erbjuda olika utbildningsalternativ inom ramen för gymnasieutbildningen för de ungdomar som har behov av detta.

Att tidigt sätta in stödinsatser kan vara avgörande i en ung människas liv och utvecklingsprocess. Stödjande insatser, såväl kommunala som statliga, behöver vara snabba och effektiva, eftersom varje dag utan erbjudande om stöd, är en dag för mycket i en ung människas liv. Det är också viktigt att utgångspunkten för stöd och insatser sker utifrån ungdomens behov, förutsättningar och mål och inte utifrån organiseringen av den offentliga verksamheten. 

Tidiga insatser för unga som riskerar att hamna i det kommunala aktivitetsansvaret är en god investering, både för den enskilde individen och för samhället i stort. I de allmänna råden nämns främst skolans uppgift att främja alla elevers möjlighet att fullfölja sin utbildning och genom detta på sikt begränsa omfattningen av det kommunala aktivitetsansvaret. 

Det kan vara en god idé för samordnaren för det kommunala aktivitetsansvaret att ta kontakt med studie- och yrkesvägledare eller rektor, både på grundskolans senare del och på gymnasiet, för att informera om uppdraget och om verksamheten. Samordnaren kan också hålla skolinformation både för elever och föräldrar t.ex. i åk 9, IM och åk 3 på gymnasiet. 

Samverkan med skolan kan t.ex. också ge samordnaren information om elever som går ett 10:e år i grundskolan eller är överåriga och möjlighet att etablera en tidig kontakt med de unga som av olika anledningar väljer att inte påbörja gymnasiestudier eller de unga som riskerar avhopp.

Hemkommunens ansvar vid köp av gymnasieplatser

1. Hemkommunen bör  se till att det finns ändamålsenliga rutiner för att ta emot information när en elev börjar eller slutar vid, eller utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning från, en gymnasieskola eller gymnasiesärskola med en annan huvudman. Huvudmannen för utbildningen bör 
2. se till att det finns ändamålsenliga rutiner för att informera hemkommunen när en elev börjar eller slutar vid, eller utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning från, en gymnasieskola eller gymnasiesärskola.16

I Skaraborg finns rutiner för att tidigt signalera riskfaktorer för studieavbrott och eventuellt studieavbrott tagits fram. Detta görs via  en e-tjänst som är framtagen för att skicka information mellan huvudman för gymnasieskola och hemkommun. Du kan läsa mer om detta under rubriken Rutin för rapportering till hemkommun. När hemkommunen får veta att en ungdom riskerar avhopp från studier kan det kommunala aktivitetsansvaret gå in och stötta innan ungdomen skrivs ut från skolan.

Även utanför samverkansområdet för gymnasiestudier i Skaraborg är det av vikt att ha god samverkan med de gymnasieskolor där eleverna från hemkommunen är placerade. 

Samverkansparter
Hemkommunen bör:

1. se till att det finns förutsättningar och förankrade rutiner för berörd personal att aktivt och löpande kunna erbjuda lämpliga individuella åtgärder till de ungdomar som tillhör målgruppen för aktivitetsansvaret, och 
2. se till att samverka med berörda myndigheter och andra aktörer för att samordna lämpliga individuella åtgärder.17

Det kommunala aktivitetsansvaret är som det heter, ett kommunalt ansvar. Att en ungdom tillhör KAA fråntar ingen annan verksamhet deras ansvar gällande målgruppen. Aktivitetsansvaret är en uppsökande och motiverande verksamhet som ska slussa vidare ungdomar till befintliga verksamheter inom och utom kommunen. Aktivitetsansvaret ska samverka med aktuella aktörer runt ungdomar i målgruppen för att underlätta för ungdomen att återgå i sysselsättning. 

Hos vissa ungdomar är behovet av stöd mindre och hos andra större. För de ungdomar som behöver mycket stöd och hjälp från flera olika myndigheter kan det vara bra med någon slags samordning. I vissa kommuner finns något som kallas för ”Ung Arena”. På Ung Arena kan en ungdom få hjälp att träffa flera olika aktörer på samma plats. En annan verksamhet för ungdomar utan sysselsättning kan vara Level Upgrade för kommunerna som ingår i Samordningsförbundet Västra Skaraborg, läs mer i bilaga 11 Broschyr Level Upgrade.

Kommuner kan också ha en nätverksledare. Det är en funktion som kan kalla flera olika myndigheter till möte kring en ungdom.

Ett exempel på samverkan mellan olika berörda runt en individ är SIP, Samordnad individuell plan där exempelvis socialtjänst, vård och skola kan samordna stödet för en person.

Nedan följer en lista på möjliga samverkanspartners och insatser som kan vara till stöd för ungdomen:

• Arbetsförmedlingen. Från 16-års ålder är det möjligt att registrera sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Dock finns det begränsat med insatser för ungdomar under 18 år där det i första hand handlar om att motivera tillbaka till studier.
• Arbetsmarknadsenheten i kommunen. Kan vara behjälpliga med arbetsträning, utredning av arbetsförmåga och praktik.
• Bosamordnare. Vissa bostadsbolag erbjuder socialt arbete inom bostadsbolaget.
• Fritidsledare. Personal på kommunens ungdomsgårdar. 
• Fältassistenter har ofta koll på ungdomar utifrån att de rör sig i miljöer där ungdomar vistas såsom på skolor och ute på stan. Fältassistenterna deltar ofta i samverkar via en närgrupp tillsammans med skola och polis. 
• Habiliteringen har insatser till personer med en bestående funktionsnedsättning och deras anhöriga. Målet är att kunna leva ett så normalt liv som möjligt. 
• Integrationsenhet. Många kommuner har en integrationssamordnare som arbetar med att stötta nyanlända i kommunen.
• Kyrkan eller andra trossamfund kan ge samtalsstöd, anordnar ungdomsgrupper/aktiviteter.
• LSS Lagen om Stöd och service till vissa funktionshindrade, du kan kontakta LSS-handläggare i din hemkommun för att ansöka om stöd eller få mer information. Målgruppen för LSS är personer som har en omfattande funktionsnedsättning. Målet med lagen är att kunna leva ett så gott och självständigt liv som möjligt. till exempel att ha möjlighet att arbeta, studera eller ha någon annan meningsfull sysselsättning.
• Närhälsan. Vissa vårdcentraler har ett tilläggsuppdrag kring psykisk ohälsa, t.ex. Närhälsan Guldvingen vårdcentral, Lidköping och Närhälsan Oden vårdcentral, Falköping.
• Röda Korset. Vuxna från 18 år med flyktingbakgrund kan få hjälp med att bearbeta trauman från krig och flykt på Röda korset i Skövde.
• Skola. För de ungdomar som är i behov av det är skolan skyldig att tillhandahålla adekvata stödinsatser och erbjuda olika utbildningsalternativ inom ramen för gymnasieutbildningen. Inom skolan finnsett ”elevhälsoteam”, EHT, bestående av kurator, specialpedagog, skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog, rektor och ibland studie- och yrkesvägledare. På vissa skolor finns också ”elevcoacher”. Elever som är på väg att avsluta sina studier i förtid har rätt att få stöd av dessa funktioner för att förhindra avhopp. Ungdomar som inte är i studier men som funderar på att börja studera har rätt till vägledning av studieoch yrkesvägledare.
• Socialtjänsten. Ungdom som har fyllt 18 år och som ej studerar kan ansöka om ekonomiskt bistånd. Vid misstanke om att en ungdom under 18 år far illa bör KAA göra en orosanmälan till socialtjänsten. Personal inom skolan har anmälningsplikt om det råder misstanke om att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Vid drogproblematik finns kontaktperson för detta.
• Ungdomsmottagning. Här kan ungdomen få hjälp med frågor om kroppen, sex, sexualitet, identitet eller preventivmedel. Hit kan också unga gå om de behöver någon att prata med. På ungdomsmottagningen finns barnmorska och kurator och ofta en läkare. Ungdomen kan gå till vilken mottagning i landet den vill.

Årshjul
Vårtermin
1 februari ska rapportering till SCB av andra halvåret (1 jul- 31 dec) vara inlämnad. Februari/ mars påminna ungdomar om att söka sommarjobb. April/maj Presentera sig på gymnasieskolorna. Berätta att det är ett uppdrag som finns i alla kommuner (kan finnas ungdomar från annan kommun på gymnasieskolan). 

April/ maj Presentera KAA-uppdraget för Åk 9 och vara med på föräldramöten. Maj/ juni kontakt med SYV/ elevhälsa på grundskolan om de som ej blir behöriga/ ej börjar på gymnasieskolan.  15 maj Sista ansökningsdag gymnasiet,  VT Sista ansökningsdag Komvux VT Sista ansökningsdag folkhögskola 

Sommaren
Efter sommaren kommer de ungdomar in som fått studiebevis (ej gymnasieexamen) in i IST-systemet under ”åtgärdas”. Kontakta ungdomar som fått studiebevis. Utvärdering och uppföljning av KAAverksamheten.

När det gäller ungdomar som fått studiebevis så ska huvudman för utbildningen rapportera till hemkommun, enligt Skaraborgs rutin för rapportering från huvudman till hemkommun. 

KAA-körningarna i IST är inte igång under perioden 0601–0831. 

Hösttermin
1 september ska rapportering till SCB av första halvåret (1 januari- 30 juni) vara inlämnade. 15 september Antagningskansliet avslutar gymnasieantagningen, efter detta datum är gymnasieskolorna själva ansvariga för antagning av elever.